Skuvle Neijla
2006, 2007
Mitt musikalske språk
Musikken i Skuvle Nejla er selvsagt skapt med utgangspunkt i mitt musikalske språk. Et språk som har utviklet seg gjennom arbeid med en rekke ulike stilarter – fra klassisk kunstmusikk til moderne rytmisk musikk og – selvsagt joik. Samtidig har jeg bevisst brukt elementer fra noen konkrete gamle sydsamiske joiker. Både gjennom korte sitater og gjennom å bruke joikene i sin helhet.
Et av hovedtemaene i operaen har sitt utspring i den gamle bjørnejoiken som Magdalena Jonsson og Bengt Olofsson joiket for Karl Tirén i 1913. Temaet er utgangspunkt for Allaqs sang - og selvsagt - den dramatiske bjørnejakten. Gjennom å bruke de gamle joikene som utgangspunkt for ny musikk ønsker jeg å la dem leve videre i en ny verden.
Frode Fjellheim
Musikken i Skuvle Nejla er selvsagt skapt med utgangspunkt i mitt musikalske språk. Et språk som har utviklet seg gjennom arbeid med en rekke ulike stilarter – fra klassisk kunstmusikk til moderne rytmisk musikk og – selvsagt joik. Samtidig har jeg bevisst brukt elementer fra noen konkrete gamle sydsamiske joiker. Både gjennom korte sitater og gjennom å bruke joikene i sin helhet.
Et av hovedtemaene i operaen har sitt utspring i den gamle bjørnejoiken som Magdalena Jonsson og Bengt Olofsson joiket for Karl Tirén i 1913. Temaet er utgangspunkt for Allaqs sang - og selvsagt - den dramatiske bjørnejakten. Gjennom å bruke de gamle joikene som utgangspunkt for ny musikk ønsker jeg å la dem leve videre i en ny verden.
Frode Fjellheim
Ett liv i två världar
När man växer upp med två kulturer, sida vid sida, är det lätt att känna igen sig i Skuvle Nejlas öde. Jag har min samiska bakgrund, samtidigt som jag alltid längtar efter det stora äventyret, världen som finns bortanför horisonten.
Att tvingas välja en väg, är att tvingas välja bort en annan. Frihet är att få behålla båda.
När man dyker ner i 1700-talets mörker, öppnar sig en spännande värld. Kristendomens ljus möter samisk andevärld och bryts upp i regnbågens alla färger. När jag skriver, ser jag hur dessa två världar konfronteras, lämnar gamla spår och skapar en ny verklighet. Jag tackar Ande Somby, som gav mig den första berättelsen om Skuvle Nejla.
Nordiskt kulturliv är ofullkomligt utan det samiska. När vi finner närhet till varandra, finner vi hopp.
Cecilia Persson
När man växer upp med två kulturer, sida vid sida, är det lätt att känna igen sig i Skuvle Nejlas öde. Jag har min samiska bakgrund, samtidigt som jag alltid längtar efter det stora äventyret, världen som finns bortanför horisonten.
Att tvingas välja en väg, är att tvingas välja bort en annan. Frihet är att få behålla båda.
När man dyker ner i 1700-talets mörker, öppnar sig en spännande värld. Kristendomens ljus möter samisk andevärld och bryts upp i regnbågens alla färger. När jag skriver, ser jag hur dessa två världar konfronteras, lämnar gamla spår och skapar en ny verklighet. Jag tackar Ande Somby, som gav mig den första berättelsen om Skuvle Nejla.
Nordiskt kulturliv är ofullkomligt utan det samiska. När vi finner närhet till varandra, finner vi hopp.
Cecilia Persson
Inspelning från invigning 2006
Berättelsen om Skol-Nils
Handlingen utspelar sig i en tid när samisk världsåskådning konfronteras med kristen frälsningsideologi. Kyrkan och staten skulle kristna samerna och kolonialisera deras land. Problemet var, att de praktiska levnadsvilkoren var alltför hårda för de kristna missionärerna.
Därför utbildade man unga samiska män till präster, så att de skulle kunna resa ut bland folk och sprida det kristna budskapet. Skuvla Nejla var en av dessa ungdomar, som lämnade sina rötter för att söka kristendommens ljus. Två världar skulle mötas. Frågan är bara vem som äger ljuset. Vem känner vägen dit?
Berättelsen om Skuvle Nejlas liv, är en berätttelse om längtan och fösakelse. Och kärlek.
Thomas von Westen (1682-1727) föddes i Trondheim och utbildades till präst i Køpenhamn. Som präst var han bland annat aktiv i ett pietistisk brödraskap. Han slogs för att samerna skulle få höra den kristna förkunnelsen på sitt eget språk. Dessutom ville han avskaffa all fysisk bestraffning, för de som envisades med att hålla fast vid sin förkristna tro. Han kallas ofta för samernas apostel.
Handlingen utspelar sig i en tid när samisk världsåskådning konfronteras med kristen frälsningsideologi. Kyrkan och staten skulle kristna samerna och kolonialisera deras land. Problemet var, att de praktiska levnadsvilkoren var alltför hårda för de kristna missionärerna.
Därför utbildade man unga samiska män till präster, så att de skulle kunna resa ut bland folk och sprida det kristna budskapet. Skuvla Nejla var en av dessa ungdomar, som lämnade sina rötter för att söka kristendommens ljus. Två världar skulle mötas. Frågan är bara vem som äger ljuset. Vem känner vägen dit?
Berättelsen om Skuvle Nejlas liv, är en berätttelse om längtan och fösakelse. Och kärlek.
Thomas von Westen (1682-1727) föddes i Trondheim och utbildades till präst i Køpenhamn. Som präst var han bland annat aktiv i ett pietistisk brödraskap. Han slogs för att samerna skulle få höra den kristna förkunnelsen på sitt eget språk. Dessutom ville han avskaffa all fysisk bestraffning, för de som envisades med att hålla fast vid sin förkristna tro. Han kallas ofta för samernas apostel.
Skuvle Nejla/Skol-Nils
Johan Anders Baer
Prästen Thomas von Westen
Jan Löfgren (Nilsson)
Maria
Anna Kråik
Allaq
Inga-Marit Gaup Juuso
Klockare och körledare
Roger Rådström
Kör
Jessica Fält
Ingrid Grahn
Oliver Deutschmann
Klaviatur
Stefan Vidmark (B Nilsson)
Flöjt
Anne Kathrine Nyland
Gitarr
Kristin Løseth Waade
Klaviatur
Olav Guttorm Kallhovd
Bas
Ulric Johansson
Slagverk
Tomas Nyqvist
Libretto
Cecilia Persson
Musik
Frode Fjellheim
Regissör
Harriet Nordlund
Scenograf
Jens Gustavson
Musikalisk ledare
Stefan Vidmark (B Nilsson)
Ljusdesign
Hans Qvarfell
Maskör
Ulrika Eklund
Sömmerska
Carina Ericsson
Konstnärlig ledare
Jan Löfgren (Nilsson)
Översättare libretto
Sig-Britt Persson
Översättare program
Ajlin Jonassen
Coyote skulptur
Eva Stina Sandling
Producent
Eva Berge
Teknisk ledare
Hans Löfgren (Qvarfell)
Ljuddesign
Thomas Faxälv
Tekniker
Lars Strandh
Björnmask
Kerstin Hjertén Grape
Inspicient
Olov Roos
Musikchef Estrad Norr
Bo Öhrman
Fylkesmusikksjef
Anders Skaugen
Busschaufför
Carl-Erik Backeryd
Johan Anders Baer
Prästen Thomas von Westen
Jan Löfgren (Nilsson)
Maria
Anna Kråik
Allaq
Inga-Marit Gaup Juuso
Klockare och körledare
Roger Rådström
Kör
Jessica Fält
Ingrid Grahn
Oliver Deutschmann
Klaviatur
Stefan Vidmark (B Nilsson)
Flöjt
Anne Kathrine Nyland
Gitarr
Kristin Løseth Waade
Klaviatur
Olav Guttorm Kallhovd
Bas
Ulric Johansson
Slagverk
Tomas Nyqvist
Libretto
Cecilia Persson
Musik
Frode Fjellheim
Regissör
Harriet Nordlund
Scenograf
Jens Gustavson
Musikalisk ledare
Stefan Vidmark (B Nilsson)
Ljusdesign
Hans Qvarfell
Maskör
Ulrika Eklund
Sömmerska
Carina Ericsson
Konstnärlig ledare
Jan Löfgren (Nilsson)
Översättare libretto
Sig-Britt Persson
Översättare program
Ajlin Jonassen
Coyote skulptur
Eva Stina Sandling
Producent
Eva Berge
Teknisk ledare
Hans Löfgren (Qvarfell)
Ljuddesign
Thomas Faxälv
Tekniker
Lars Strandh
Björnmask
Kerstin Hjertén Grape
Inspicient
Olov Roos
Musikchef Estrad Norr
Bo Öhrman
Fylkesmusikksjef
Anders Skaugen
Busschaufför
Carl-Erik Backeryd